TVÅNGSRAKAD

 
Katter som är ute ensamma riskerar att utsättas för alla möjliga sadistiska och dumma gärningar. Marita berättar nedan om en katt som hon och en väninna träffade förra hösten. Det slutade lyckligt tack vare att de tog hand om katten. Det finns ännu värre saker katter kan utsättas för och många skulle nog avfärda detta som pojkstreck och ungdomligt oförstånd. Likaväl hade det med all säkerhet slutat med döden för katten om den inte fått hjälp i tid.

Marita:

"Den 13/8-2004 avled min far på morgonen och en vännina och jag skulle ta en fika på Sans Rival så jag skulle få prata av mig min sorg. Vi skulle mötas utanför på gården där vi bor vid 14.00 tiden. Då min vännina kom ut från sin port och väntade på mig, så kom en kvinna gående mot henne på gångvägen. Kvinnan frågade min vännina om hon vet vem som äger katten som hon håller innanför sin ytterjacka.
Min vännina tittade på katten men visste inte vems den är. Min vännina ringde mig på mobilen och frågade mig om jag visste vem som ägde katten. Jag kom ut och tittade då på katten. Jag visste inte vems den var, men fick en smärre chock: katten var rakad på hela kroppen!!! Och rakningen hade orsakat flera hack i huden.
Jag har arbetat som veterinär assistent i min ungdom, men aldrig sett liknande rakning på en katt. Jag gick hem och hämtade en av mina katters transportburar för att sätta den lilla missen i denna. Kvinnan som bar på katten sa att hon inte kunde ta hand om den. Jag kunde inte låta katten bara löpa iväg. Det kunde ju vara en katt som halkat ut från en balkong till exempel.
Nåväl. Lilla kissen som visade sig vara en honkatt sattes in i transportburen. Jag och min vännina sa.."och vad gör vi nu"? Jag sa att vi måste få katten till en akut hem för att sedan leta mer information om den. På min mobil finns inprogrammerat telefonnummer till djurambulans, viltjour och katthem mm. Jag tyckte att vi borde kontakta polisen inledningsvis.
Bäst vi stod där och undrade hit och dit så kom gamla farbror Olle 80 år precis ut ur den port vi råkade stå vid för tillfället med katten (man skall ju ha tur ibland). Jag förklarade snabbt att denna lilla katt behövde ett tillfälligt hem och skämtade med Olle om inte han kan tänka sig att ta hand om katten i alla fall för bara några timmar. Lilla kissen var lite chockad så jag ville inte skrämma vettet ur den genom att låta den komma hem till mig bland 2 stora hundar och 3 katter. Min vän har en stor hund så där kunde inte kissen vara då hennes hund inte är van med katter.

Jo, Olle kunde ta hand om katten då hans 2 katter denna fredag var på landet och skulle stanna där över helgen. Olle tog katten med sig hem och jag och min vännina gick hem till henne för att ringa både katthemmen och polisen. Polisen svarade att vi måste göra en anmälan så vi inte blir anmälda för egenmäktigt förfarande, så på kvällen så åkte vi till polisen och visade katten. Jag stod för polisanmälan och brottet fick jag rubricerat till djurplågeri. Jag ansåg att katten misshandlades när den rakats.
Väl hemma på kvällen med katten så mötte vi två flickor ca 11-13 år gamla. De berättade den mest hårresande historia. De såg kvällen innan hur två svartmuskiga killar i 18 års åldern på sin balkong på bottenvåningen tog upp katten och tvångshöll den och rakade den!
De skrattade och katten jamade hjärtskärande.
Flickorna chockades.
Dagen före hade flickorna sett katten springa omkring i området med pälsen orörd.

Frågan är väl vad dessa killar hade tänkt att göra härnäst med katten?

Min vännina och Olle åker till ett katthem på måndagskvällen.
Veterinären konstaterar att katten har luftvägsinfektion mm. Det visar sig att denna åkomma är ganska svår att bota.
En kväll några veckor senare ringer en dam från katthemmet och frågar om jag står som anmälare mm.

- Jo sa jag, tyvärr har jag fått denna ära flera gånger under åren, att ta ansvaret för misshandlade djur och göra polisanmälan mot de onda människor som med uppsåt gör djuren illa.
- Bra sa damen! Kan vi omplacera katten om ingen hör av sig som ägare?
- Ja, sa jag det vore utmärkt. Tyvärr kan jag inte ta hand om katten själv.

Ja, så slutade denna historia lyckligt, för nu har kissen ett hem och även en kattkompis och så vitt jag vet så lever katten ett anständigt och numera ett lyckligt katt liv.
Hade vi inte tagit ansvar för katten hade den gått en mycket plågsam död till mötes. Veterinären hade sagt till dem på katthemmet att pälsen tar ca 1/2 år innan den växer ut igen. Katten hade frusit ihjäl vid bara några minusgrader!

Bilderna är tagna av Marita.

Läs om djur och djurskydd, särskilt djur i Asien, på Maritas sida HUND OCH KATT

<<<Tillbaka