RAPPORT FRÅN NICOLE, KRETA, MARS 2006
  

Hamnen i Hersonissos,
där Nicole bor nu.

Klippor utanför Hersonissos

Solen har gått ner över Malia!

Hej alla djurvänner!
Det är tur att Ingegerd håller er uppdaterade om livet tillsammans med gathundarna och katterna på Kreta eftersom jag är så dålig på att skriva. För oavsett om man bor i Hania eller någon annanstans på Kreta så är det vardagliga livet ganska mycket detsamma vad gäller djuren. Förvisso kan man se mycket värre saker om man tar sig uppåt i bergen, bort från turistorterna, där civilisationen verkar har avstannat för typ 50 år sedan. Där man blir uttittad och faktiskt pekad på och man ser fler ta sig fram på åsnor och med traktor än med bil..
Jag var på en sån liten tur häromdagen och såg förvisso inte så många vanskötta djur men en såg jag - och det räckte! Ett skelett vandrandes längs vägen där det var kilometer till en by i vardera riktningen. Nu är det ju så att the Haven håller på att stänga och inte tar in djur längre, men när det är nödfall så kan det göras undantag. Som det definitivt var i det här fallet, mager som ett skelett full av sår över hela kroppen och där uppenbarligen också ett halsband hade börjat växa in ihalsen! En liten tjej! Och nödfall var det även häromdagen med en liten valp som någon försökt hänga med ståltråd som trängt ända in i luftröret. Det verkar som om hon kommer att klara sig, har kunnat lapa i sig kycklingsoppa, men har än så länge svårt att svälja. Hon hade tur att ens kunna andas, men det var väldigt nära!

Uppe i bergen.

The Haven

Nicole på Haven, pratar med en hund som inte mår bra.
Själv försöker jag numera mest hålla koll på mitt eget område runtikring där jag bor och brukar åka. Mata hundar och katter regelbundet och försöka ha koll på om de verkar friska. Har en tjej (Lisa, the bakerygirl) som jag har matat och skött om sedan några månader tillbaka då jag första gången såg henne, tokmager och med tuttarna fulla av mjölk - vilket hon en dag visade mig anledningen till - 9 (!) stycken feta små bebisar hade hon!
Grejen är att Lisa har hängt runt bageriet i flera år (atminstone under de 2 år jag bott i Hersonissos har jag sett henne nästan dagligen) och hon har alltid varit i bra form och kapabel att ta hand om sig själv. Det största problemet är att hon är en valpmaskin, hon har haft (har jag fått höra nu när jag luskat runt lite) 2 kullar varje år och varje år krystar hon fram ett helt fotbollslag med bebisar. Och eftersom hon är en så duktig, erfaren mamma verkar det alltid som om alla hennes valpar klarar sig. Dvs de klarar sig tills de är så stora att de börjar kravla ut och upptäcka världen utanför den lilla grotta Lisa grävt ut åt dem. För tyvärr har Lisas största matkälla, innan jag började mata henne, legat utanför bageriet där folk brukar slänga till henne en bit korv eller bröd, och det ligger på andra sidan huvudgatan från valpgrottan och även om Lisa vet att man inte ska korsa gatan när det kommer en bil, så vet inte hennes ungar det. Ja, ni ser problemet! En efter en blir de överkörda och de få som klarar sig har sakta men säkert försvunnit från området de också. Vart vet jag inte, kanske har någon enstaka blivit omhändertagen men jag kommer aldrig att veta. Vad jag däremot vet är att jag tänker se till att det aldrig händer igen - jag ska med hjälp av CHANS pengar ta henne till veterinären och kastrera henne såsnart jag får tid, innan hon går och blir på smällen igen. Ingen av valparna från den sista kullen (som hon så vänligt tog mig till för att visa upp) finns kvar längre heller, men just denna gång är jag ganska säker på att någon tog dem, för jag har varit där varje dag och från en dag till nästa var de borta - inga överkörda på vägen och inga kvar. Antingen har de blivit dumpade någonstans för att de "var ivägen" eller så har de kanske sålts eller dödats - jag kommer som sagt aldrig att få veta...

>>>nästa sida