|
INGEGERDS KRETABESÖK HÖSTEN 2007 |
| Stockholm 2007-10-25 Rapport från min, Ingegerds, semestervecka på Kreta. Den 25/8 åkte jag till Chania för att hälsa på vänner och djur. Anlände på kvällen och tog en taxi till Agia Apostoli där jag skulle bo. Inga-Lill i Svensk-Grekiska Föreningen hade ordnat en lägenhet i ett hus som kallas Villa Caterina. Huset är gammalt och pittoreskt och har en trevlig trädgård. Flera lägenheter finns att hyra, men de flesta är uthyrda till folk som bor året om. Bland annat bor en svensk man där som heter Uffe. I trädgården kom och gick flera hungriga katter hela tiden. Jag köpte upp ett lager med kattmat och matade hela veckan. Jag fäste mig speciellt vid en svart katt som kom varje varje morgon och kväll. Kändes svårt att lämna honom när jag åkte hem. |
| På söndagen hyrde jag
en bil av Inga-Lill (hon har en extra bil som hon hyr ut till sina vänner
) och åkte till Gundi. Jättekul att träffa henne och alla
hennes hundar. På vägen till henne stannade jag till i Konopediana
för att handla något. Naturligtvis träffar jag på
en liten stackars ensam kattunge, som satt och skrek efter sin mamma och
var jättehungrig. Gav den mat och vatten och åkte vidare. Matade
den också på hemvägen från Gundi, sen såg jag
den aldrig mer. Gundi och hennes hundar mådde bra. Hennes senaste tillskott var en liten pittbullblandning ca 4 månader. Den hade hittats av en vännina till Gundi springade efter vägen. Cindy (väninnan) tog hunden hem till Gundi. Den var sårig och hungrig. Är nu vaccinerad och mycket fin och har fått namnet Minta. Då Gundi inte kan sända henne till Tyskland (de tar inte emot kamphundar) har hon beslutat sig för att behålla henne. Hon är så vansinnigt söt och gullig. Hon har nu fått bli sponsorhund. |
| På tisdagen var jag med Gundi
till veterinär Eleini. Hon skulle vaccinera Minta en andra gång
och även microchippa henne . Minta skötte sig jättebra. Därefter
åkte jag hem till Gundi med valpen, då Gundi gärna ville
gå på stan några timmar. När hon kom hem åt
vi och pratade och umgicks med hennes hundar. Jag gick även på en promenad med Minta och en annan av hennes hundar som heter Poldi. Vi träffade på 4 st hemlösa hundar . Två av dem gick att klappa. De andra höll sig på avstånd. När jag kom tillbaka till Gundi berättade hon att hon matade dessa hundar varje kväll på en speciell plats. Hundarna var väl ca 5-6 månader och tre av dem var syskon. Den fjärde var nog lite äldre. Gundi trodde sig veta vem som ägde dem, men när hon frågade familjen nekade de. Hundarna var mycket magra när Gundi kom i kontakt med dem. Nu såg de välmående ut. Efter tre veckor hemma fick jag ett brev från Gundi där hon berättade att tre av hundarna var infångade av familjen som förnekat att de ägde dem. De sitter nu kedjade och "gråter" varje gång Gundi passerar tomten med sin bil. De känner ju igen Gundis bil. Antagligen får de bara skräpmat nu och att tänka på att de sitter kedjade gör att man blir galen. Den fjärde hunden fortsatte Gundi att mata. En dag såg hon att den hade ett hemskt sår på halsen. Gundi tog honom till veterinär Eleini som rengjorde såret som var så äckligt att Gundi nästan kräktes. Eleini tog inget betalt för detta. Hon vet ju vad Gundi gör för alla hemlösa djur och att hon inte har så mycket pengar. Eleini är verkligen en toppenveterinär. Har varit väldigt hygglig mot mig också många gånger. Gundi tog sedan hem hunden och behandlade den med antibiotika. Om den är kvar hos henne i skrivandets stund vet jag inte. På onsdagen åkte jag till Agio Marina för att leta efter en hund som en turist mailat till CHANS om. (bilden nedan) Hunden satt kedjad och fick inga promenader. Jag hittade hunden och såg att hon hade en ovanligt lång kedja, hon hade tillgång till skugga och hon hade mat och vatten. Hon hade det bra om man jämför med många andra hundar på Kreta. Men det innebär inte att det verkligen är bra, men ingen idé att göra polisanmälan eller något annat. Talade i alla fall med ägarna (ett äldre par) och sade att de borde kastrera henne så småningom. De sade ja, men detta betyder ju inte att hon kommer att bli kastrerad. Att kastrera sin hund på Kreta är i våra ögon billigt (1.500:- till 2.000:- om hunden inte är jättestor), men för många är det en jättestor utgift så tyvärr bryr de sig inte om det. De som har pengar bryr sig tyvärr inte heller om det. Så det blir en massa oönskade valpar även för tikar som sitter kedjade på tomten. |
| På kvällen åkte
jag till Kaffestugan i Kato stalos. Det är ett svenskt café
där många människor ur Svensk-Grekiska föreningen spontant
träffas varje sista onsdag kväll i månaden. Kul att återse
många av dem. På torsdagen besökte jag Silke Wrobel och hennes hundar. Fyra av hundarna promenerade jag mycket med när jag bodde där. Alla kände igen mig och jag klappade och klappade. Silke hade många hundar som skulle skickas till Tyskland, så veterinär Panayotis var där och vaccinerade och microchippade. Silke åker faktiskt i skytteltrafik till Hieraklion och Chania flygplats för att få med så många hundar som möjligt till Tyskland. Det börjar ju närma sig höst och i slutet av oktober slutar ju charterresorna. Då finns inte längre några flightpartners som kan ta med hundar. Under vintern brukar hon skicka hundar med bil ca 50 st varje gång. Det brukar ske åtminstone två gånger varje vinter. Jag undrar ibland hur länge Silke ska orka med detta liv. Jag tror hon fyller 60 nästa år. |
| På fredag sen eftermiddag
åkte Gundi och jag till Stavros och tog ett dopp. Efter det åt
vi på tavernan vid stranden. Vi matade också två hundar
som sprang intill tavernan. Gundi har alltid hund- och kattmat i bilen.
Den ena hunden såg förskräcklig ut. Smutsig, långhårig.
Vi försökte ta den för att kanske kunna klippa den och se
efter om den hade några skavanker, långa klor m.m. Men icke,
den lät sig inte fångas. |
| På lördag kväll
skulle jag åka hem. Jag badade, packade och åkte till Gundi
på eftermiddagen. Tillbringade några timmar med att prata, klappa
och fota bl.a. sponsorhundarna. Det blev bilderna ovanför. Alla sponsorhundarna
mår bra och Jimmy, Pinoccio och Karl-Heinz är fortfarande pigga
fast de börjar bli gamla. Pinoccio har haft lite ögonproblem och
en tumör som opererats bort, men nu är han återställde
igen. Gundi följde mig till flygplatsen, vilken ligger väldigt nära henne, och sade på återseende. Kändes lite sorgligt. Vi har blivit väldigt goda vänner. |
|
Detta var lite av vad som hände på Kreta under min semestervecka.
Den gick alldeles för fort. |
|
|