RAPPORT OM HUNDAR I GREKLAND
  

Det påstås från olika håll att de hemlösa hundarna i sydeuropa har det bra i sitt fria liv på gator och torg.
Vi trodde den myten var död, men tydligen behövs mer information.
Vi vill lägga vår tid och energi på djurskyddsarbete och inte på att försvara vårt engagemang som en del vill framställa som onödigt och direkt skadligt för "djurskyddstanken".

Här nedan följer en rapport om hundarnas situation i området Dilesi utanför Athen. Denna rapport, som återges översatt till svenska och något förkortad, är skriven av en svenska, Elisabeth Carneroth, gift med en grekisk man och sedan länge bosatt i Dilesi.
Rapporten skrevs till kommunen i hopp om att någon förbättring för djuren i området skulle ske. Den visar tydligt på den förtvivlan, som många som flyttat till i detta fall Grekland, men även många infödda djurvänner som faktiskt finns, känner inför den dåliga och grymma behandlingen av djur.

Observera att detta är skrivet av en av CHANS kontakter i Grekland som verkligen bor i landet och ser hur verkligheten ser ut.
Det är inte skrivet av någon turist som sett EN lös hund på stranden, ej heller är det baserat på minnen av semestrar i flydda dar.

Varsågod och läs!
Till kommunerna; Oinofyton, Chimatari, samt polisen

Rapport om hundarnas situation i området, de herrelösa samt de som lider av dålig behandling.

Undertecknad av denna skrivelse är svensk medborgare men boende sedan 1995 i Dilesi. Innan dess har jag sedan början av 1980-talet gästat Dilesi och kan konstatera följande:

Det råder en beklaglig hantering av ägda djur för att inte tala om de herrelösas situation. Kan det verkligen vara i allmänhetens intresse att djur dagligen far illa utan att en förändring till det bättre sker? Vem bär ansvaret? I första hand hundägarna naturligtvis. När det gäller de herrelösa måste de lokala myndigheterna ta sitt ansvar, såsom den grekiska djurskyddslagen kräver.
I flera år har vi, undertecknad och herr Nicolas Mitakidis, hjälpt hundar och katter från att dö av svält och sjukdomar. Vidare tar vi hand om skadade djur samt de oönskade valpar och kattungar som lämnas att dö i sopcontainrarna utmed vägarna (när detta upptäcks). Många hundar - och katter, men det är mest frågan om hundar - har stannat här hos oss tills de repat sig och är friska och kan placeras i goda hem, dock inte i detta område. Själva har vi tagit hand om 7 herrelösa, 3 hundar och 4 katter, som sedan 6 år tillbaka är våra egna fyrbenta vänner. Verksamheten bekostas helt av oss.
Därmed är jag inne på ämnet herrelösa djur. Först vill jag säga att för många människor verkar det som om det är djurens eget fel att de existerar. Som om de själva bär skulden till att de ständigt blir fler. Naturligtvis kan inte djur styra sitt handlande, det är instinkterna som råder, alltså parar de sig när det är tid för det, de förökar sig med andra ord utan att kunna förhindra detta. Det förekommer inte födelsekontroll hos djur om de måste leva fritt utan tillsyn. Ansvaret ligger alltså hos människan.

 

 

Nästa sida>>>