AV Cornelia Madden

Kommer även herrelösa hundar som ges mat och omvårdnad att samlas ihop och sättas i det nya "lägret"?

Organisationskommittén inför OS 2004 (ATHOC) hoppas att lösa Greklands problem med herrelösa hundar genom att donera ett stycke land till jordbruksministeriet för uppförande av det nya "lägret".

I ett uttalande gjort den 11 februari meddelade ATHOC att man överför ett område om 100.000 m2 i Eritres i norra Attica till ministeriet. Genom att kalla de olympiska spelen "en möjlighet att utveckla en långsiktig policy för att hantera problemen med herrelösa hundar, inte bara i Attica utan i hela Grekland" så innebär ATHOC's initiativ ett arbete i samråd med jordbruksministeriet och kommunerna samtidigt som man förutser samarbete med djurrättsorganisationer.

Seraphim Kotrotsos, talesman för ATHOC, kallade stadens herrelösa hundar för ett "allvarligt socialt och miljömässigt problem", som måste lösas innan de Olympiska spelen. ATHOC uppskattar populationen av herrelösa hundar i Attica till mellan 30.000-40.000.

När det är färdigt kommer "lägret" att kunna ge sjukvård till cirka 1.000 av dessa djur. Varje hund kommer att steriliseras, ges nödvändig vård och en möjlighet till ett nytt hem. Det är oklart om hundar som inte kan ges nya hem kommer att få stanna i "lägret" för gott eller om de släpps tillbaka varifrån dom kom.

Jordbruksverkets preliminära förslag, publicerat den 18 december, föreslår att man tar in hundar för sterilisering och att man sedan släpper dom lösa igen, men rykten säger att ATHOC är emot det förslaget då det innebär att hundar fortfarande springer lösa på gatorna under de Olympiska spelen.

Pierre Kosmidis meddelar följande till Atens Nyheter: "- Man har inte fastslagit hur länge hundarna skall stanna i "lägret"." Organisationskommittén är däremot fast besluten att inte genomföra avlivning utom i de fall där hundarna utgör en hälsorisk för människor. Kosmidis noterar ATHOC's fördömande av den metod som användes i Barcelona inför 1992 års Olympiska spel, en metod som gick ut på att man avlivade alla ägarlösa hundar.

Jordbruksverket förväntas stå för kostnaden för byggandet av "lägret" men inga detaljer har släppts vad gäller vilken myndighet som skall ansvara för de löpande kostnaderna. Det har inte heller beslutats vem som skall ansvara för att det finns personal tillgänglig.

Djurrättsarbetare tror att byggandet av ett ytterligare läger är fel metod. Carol McBeth på Grekiska Djurrättsgruppen (GAWF):
"- Jag känner att jag talar för en stor majoritet av djurrättsgrupper och individer när jag säger att jag är besviken och ledsen. - Är det rätt att döma dessa hundar - redan förrådda av sina oansvariga ägare - till ett "livstidsstraff" i vad som beskrivs som ett "skyddat område"?"

Carol McBeth frågar sig: " - Var finns medlen att driva ett läger på rätt sätt? För närvarande så driver några lokala myndigheter sådana här läger men omvårdnaden som ges i många av dessa är undermålig och under vad som kan betraktas som miniminorm för djurhållning. Generellt så menar lokala myndigheter att man löser problemen men det man gör är istället att man gömmer undan problemen."

GAWF tror att problemet med herrelösa hundar endast kan lösas genom att åtgärda grundorsaken, d.v.s oansvariga djurägare, med obligatorisk registrering, kampanjer för att öka medvetenheten, utbildning, fånga-vårda-släppa lös projekt och skärpt lagstiftning. Enligt McBeth: " - Detta är lösningarna, inte mera "koncentrationsläger" för hundar."