|
I maj 2009 höll vi på att förlora
vår minsta och äldsta hund, lilla Mimi.
Mitt i natten blev hon utan förvarning akut magsjuk. Blodiga diarréer
som aldrig ville ta slut. Ingen överdrift att säga att det fullkomligt
sprutade blod. Hela natten sprang vi ut och in. Vi hade aldrig varit med
om något liknande tidigare och man fick känslan av att hela
hennes mage spruckit upp inifrån, att hon skulle förblöda.
Framåt morgonen avstannade det som tur var, men hon var helt slut
och vi ringde vår veterinär som bad oss att komma in så
fort vi kunde.
Mimi var mycket matt och fick två påsar näringsdropp
för att återhämta sig. Samt recept på Flagyl. Vi
försökte fundera ut om hon fått i sig något olämpligt
eller om någon annan orsak kunde finnas. Det enda tänkbara
var att under en promenad på gärdet i Stockholm dagen innan,
åt hundarna, innan vi hann stoppa det, en del av den hästlort
som låg på stigen. Enligt veterinären hade hon med största
sannolikhet fått i sig avmaskningsmedel för häst, vilket
gett kraftig inflammation i slemhinnorna inombords. Ett par tuggor av
hästlort från nyss avmaskad häst, räcker för
att ge en medicinmängd som en hund på ca 15 kg inte klarar
av.
Innan dagen var slut hade även Domino och Wolt, som är större,
yngre, och starkare, drabbats av kraftig magsjuka som höll i sig
ett par dagar, dock utan blod.
Jag fick senare höra ute på gärdet att man vid den aktuella
tiden avmaskade hästarna i ett stall intill, vet inte om det är
sant, men känns ju troligt. Har även hört sägas att
maskmedlet som används för hästar är mycket sött
och gott för hästarna att slicka i sig, kanske det även
är godare för hundar att äta just den gödseln?
Efter denna händelse har jag frågat "hästfolk"
om detta och fått mycket olika svar.
På en del håll, ganska många, verkar det som om avmaskning
sker slentrianmässigt och ofta.
Andra avmaskar före och efter bete, åter andra efter träckprov,
då mask konstaterats. Tydligen var det förr i tiden en vanlig
regel, om än oskriven, att hästar hölls inne 1-3 dagar
efter avmaskning. På så sätt kunde gödsel som innehåller
avmaskningsmedel tas om hand och hindras att förgifta fåglar
och andra djur. Jag har fått uppfattningen att denna sed har försvunnit.
Yngre människor, väl så kunniga om hästar, verkar
inte känna till detta. Låter kanske som en fördom mot
yngre, men det är den uppfattning jag fått, förhoppningsvis
felaktig!
Däremot känner många till att hundar kan bli sjuka om
de äter gödsel, men inte att det är lämpligt att hästarna
hålls inne.
Jag vet också att man ska hindra hundarna från att äta
gödsel, men det är inte alltid möjligt fullt ut. Det är
svårt att förhindra om de alls ska kunna gå okopplade,
för många är det en delikatess. På Östermalm
i Stockholm där detta hände, är det mycket hästar
och gödsel ligger ofta på gator och vägar, på hundgärdet,
där hundar får vara okopplade är det mycket frekvent.
För just hundarna är det kanske extra viktigt på ett sådant
här ställe att inte maskmedel och andra starka mediciner sprids,
men fåglar och andra vilda djur finns ju överallt.
En annan aspekt är att vid alltför idog och slentrianmässig
avmaskning, kan maskarna bli resistenta mot avmaskningsmedlen. Då
jag började läsa hundböcker på 60-talet stod det
alltid att läsa att hundar skulle avmaskas vår och höst.
Numera rekommenderas avmaskning då man konstaterat mask, just för
att motverka resistens. (Samt efter utlandsvistelse då det gäller
dvärgbandmask.)
Jag vill inte bara varna hundägare, utan även uppmana hästfolk
att hålla "nymaskade" hästar inne och ta hand om
gödseln. Även om vi kan hindra hundarna från att äta
så kan fåglar, rävar och andra vilda djur råka
illa ut.
Jag är inte så hästkunnig,
men ni som är det, berätta gärna hur ni gör i ert
stall. Tänker man på detta vid avmaskning och annan medicinering
av hästarna?
Ingrid Sunding
ingrid@chanshund.com
|
