HÄLSNING FRÅN BLONDIE

 
Hej!

Blondie är efter 6 år i familjen så oerhört älskad!!

En riktigt bortskämd liten gosegris som vägrar att ligga på golv och på astfalt med ha ha vill ha det mjukt och skönt och massa gos och kel.

Vi har aldrig haft några problem med Blondie sedan vi adopterade henne, utan bara enorm kärlek, glädje och en massa tiggarförsök med små smöta ögon ;)

Fröken är lika bestämd som alltid så man måste alltid påminna henne om att hon är hund och ej familjens ledare :)

Alla som ser Blondie tror att hon är en valp då hon är ganska liten och full utav energi.

Hon älskar familjens 2 skäggagam ödlor som hon tvätter precis som med våra 2 katter, Blondie har ett hjärta/sinne av guld och är så extremt kärleksfull och tillgiven.

Jag hoppas och ber att Blondie får leva riktigt länge med oss för jag kan inte tänka mig en dag utan henne.

Trevlig sommar önskar Blondie samt hennes familj :)
Tack Pernilla för hälsning och alla bilder!
Jag kan inte låta bli att tala om hur fantastiskt det är att se hur älskad och omhuldad Blondie är.
Om man inte visste det, skulle man knappt kunna tro att hon levt ett annat liv förut. Fastkedjad vid en rostig tunna på stranden. Om inte Ingegerd träffat henne under sina promenader skulle hon inte varit här idag. Hon skulle inte ens varit i livet, det kan jag lova. Men Blondie hade tur, hon "plockades upp" och fick bo på The Haven några månader. Där tyckte Gaynor att hon var en plåga, den värsta hund hon haft. (Kanske mer än utseendet hon har gemensamt med Marley, världens värsta hund? Ursäkta Blondie, det är ett skämt!)
Hon var verkligen bråkig och skällig på hundhemmet, tyckte nog inte det var roligt där, det livet passade inte Blondie.
Jag minns den natten då vi sedan hämtade Ingegerd och Blondie på Arlanda och lämnade henne hos Pernilla. Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet från båda håll. Sedan var det slut på att vara en plåga! Blondie hade äntligen kommit hem!
Tack Pernilla för att du ville ha henne! Hade du inte tagit hand om henne på rätt sätt skulle hon nog kunna vara en plåga än, med sin starka vilja.
/Ingrid S.