BILDHÄLSNINGAR
(Äldre hälsningar längre ner på sidan)

 


FLER BILDER AV HUNDAR FRÅN EMIR FINNS PÅ EMIRS HEMSIDA


BLONDIE


16/5-12

ZIBI

29/11-10

Hej! Här kommer några rader om Zibi äntligen.
Han är verkligen en fantastisk liten hund, mycket trogen, mycket uppmärksam, vi har börjat träna i lydnadsklass II nu, även om vi har en tävling kvar i ettan att vinna....
Allt det som de andra måste anstränga sig för... fokus på föraren har vi nästan gratis..
Vet inte om det är på grund av "svår barndom" han är så fokserad o beroende av mig, så han är oxå en hemmamys hund så klart...
Andra hundar klarar han lätt - mycket träning på hundhemmet förmodar jag. Däremot är det svårare med tilliten till människor, speciellt fötter o käppar. Upptäckte en kille med käpp inne i i en grupp med säkert 60 insparkselever. Tur han var kopplad.. Till o börja med ville han anfalla cyklister men tycker han gjorde sitt mognadsprov när vi tränade platsliggning på en cykelbana o det råkade passera en cykel på var sida om honom med mig tio meter bort...
Bilderna nedan är inte helt nya, men han är sig lik.

Hälsningar
Zibi o Britta

BLONDIE

27/4-09

Hälsning från BLONDIE som kom från Kreta för 3 år sedan. Allt går som en dans med BLONDIE , hon är hela familjens ögonsten och älskas stort av både matte och lill-mattar.
SIMBA

21/12-08

En julhälsning från SIMBA! Han har börjat finna sig till rätta i sitt nya hem, med sina nya kompisar. Att vara ensam gillar han inte, men det får gå det också!

BRUNO

15/9-08

Hälsning från BRUNO! Så här härligt kan man ha det om man älskar att bada och bor ute på landet i Sörmland!
TITTI

11/9-08

TITTI kom till Sverige från Rumänien i juli. Hon bor nu i Göteborg tillsammans med matte, husse och tre colliehundar, Zorro, Janine och Nellie. TITTI är nu helt accepterad i flocken och känner sig hemma där. Hon och Nellie är ungefär lika gamla och har blivit bästisar, det är de som går i dubbelkopplet.
Nedan några bilder från TITTIs första tid i Sverige.
DUSIA

12/5-08

Ann-Marie ringer efter några dagar tillsammans med sin nya vovve och berättar ( med det där särskilda i rösten alla har när de berättar om ett älskat djur), att Dusia är en underbar hund! (Visste vi ju redan... )
Tillsammans åkte de den långa vägen ner till småland; Dusia kurade bara ihop sig och sov i bilen. Ett uppehåll för rastning där de delade en ostmacka och sedan har de varit ett par!
Dusia sov nedanför Amis säng de första nätterna; nu sover hon i sin egen bädd i vardagsrummet, men går med jämna mellanrum in och kollar att Ami ligger kvar i sin säng... Katten har hon hälsat på och gör inget väsen av att det finns en sådan i familjen; men Kisse är lite skeptisk...
Dusia är mycket lekfull, bjuder upp till lek, men vill inte leka med leksaker - bara med Ami!
I trädgården har hon grävt ner en halv ostmacka, en bullbit och de tuggben hon fått...! Grisöron gräver hon inte ner; de tuggar hon i sig och smaskar med halvslutna ögon...
Första promenaden hemma gjorde hon små hoppsasteg av lycka - vilket gjorde att Ami tappade kopplet - Hjälp! - men Ami ropade Dusias namn - och hon kom glatt tillbaka!!!
Andra hundar vill Dusia fram och hälsa på. Tillsammans med en vän till Ami och hennes hund har de alla gått en promenad och då hoppar och studsar Dusia av lycka!
Att bli borstad är ljuvligt; Dusia rullar över på rygg och vill helst bli borstad på magen :-)))
Det bitsår hon hade på svansen har läkt fint och svullnaden har gått ner...
MELA

28/4-08

Annelie och Lars lyser av glädje när de får berätta om Mela och allt de gör tillsammans! Pälsen glänser och ögonen ser klara och friska ut; Annelie berättar att hon torkar dem varje dag, men att de kunnat sluta med ögondropparna!
Inomhus är Mela lugn och följer Annelie som en skugga... Katten Sigge försöker busa med henne, men Mela är upptagen med att hålla reda på vad matte och husse gör... Hon är lite avvaktande mot oss till att börja med; men efter en stund får vi gosa lite...
När vi går ut för att gå en promenad skuttar Mela av glädje och den vackra svansen åker upp i en elegant krok på ryggen! Ludka och Mela känner igen varandra; de viftar på svansarna och nosar av varann - hmmm... vems mage har krympt mest månntro...? :-))
/Pia, som varit på besök hos Mela och hennes familj

BRUNO

21/4-08

För 1 år sedan fick svenske BRUNO akut ett nytt hem. Då var han ett spinkgt ungt busfrö som en familj inte klarade av. Läs här.
Nu är han stor och kraftig och sköter sig väl tack vare att han fått ett bra hem.
ELZA

31/3-08

När vi fick Elza var hon ju som bekant livrädd för vårt hala trägolv och vägrade gå längre än entremattan. I början så gick hon försiktigt mellan dom få mattor vi har i huset. Tyckte nog att vi hade en JÄTTESTOR hundkoja. Men nu går hon omkring i hela huset som hon inte gjort annat, dock inte till badrummet. Förmodligen för att efter sjätte dagen, så tröttnade vi på att hon luktade 'hundgårdshund'. Så jag bar henne helt sonika in i duschen! Protest från hennes sida, men efter ett par minuter så visste hon vem som bestämde där! Efter duschen och borstningen varje dag, så hittade vi en underbar hund därunder alla tover!
Hon tycker inte om den här inomhusgrejen överhuvudtaget. Hon går inte med in i mina fastigheter, i källarna osv. Men vi tränar på det, så det går bättre och bättre. Hon är mycket reserverad/försiktig, (Obs! Inte rädd!), mot nya saker. Mest inomhus. Men hon tycker om att åka bil, då hon är med mig på dagarna. De första 2 veckorna var jag dock hemma och var pappaledig!
Vidare så måste det sägas att hon är en helt fantastisk hund! Hon går fot i kopplet, från första dagen! Kloss an oss på vänster sida. Aldrig före oss eller att hon drar i kopplet. Oavsett vem som går ut med henne. Efter ca 8-10 dagar hos oss, släppte jag lös henne för första gången. Då fick hon ett spel och sprang runt, runt, runt och lite till runt. Nu har jag henne lös nästan hela tiden vi är ute. Men hon lämnar mig aldrig längre än att hon ser mig. Kommer på inkallning direkt. Går oftast fot även utan koppel, men 'nästan' aldrig mer än 4-5 meter från mig. Nu när det har vart snö så älskar hon att rulla sig i den. Vi kommer även att börja klickerträna henne. Skall gå en kurs som börjar snart, så får vi se vad som händer med henne.
Vi har testat många gånger att ta ifrån henne både maten och godisben, vilket inte varit något som helst problem. Hon är väl inget direkt matvrak. Hon får lite torrfoder på morgonen och även till middag, men hon får även smaka av vår middagsmat. Hon har lärt sig att vi äter först, sedan får hon. Så hon tigger inget.
Vi tränar mycket inkallning just nu. Sitt och vacker tass kan hon redan. Ligg börjar komma. Hon sätter sig direkt på entremattan efter promenaden för att bli torkad på tassarna. Krävdes lite träning och tålamod innan det lyckades. Men nu kan vi hänga av oss våra ytterkläder och skor, medans Elza sitter tålmodigt kvar och väntar på sin tur. Men hon är sådär pigg på att jobba eller lära sig nya saker. Hon är mycket LAT och vill helst bara ha gos och kel. Godis är väl sådär populärt, men nu har vi börjat med falukorvsbitar som verkar gå bra. Hon får mycket promenader. 1,5-2 timmar varje dag. Både Elza och vi behöver det!

Ha det så gott och tack igen för en underbar hund!

Önskar familjen Andersson

(Bilder nedan av ELZA)


16/3-08

Brittmarie är nog den som väntat mest på sin lilla vovve, hon bokade honom före jul och fick vänta ända tills den 21 februari... Zibi är den lättaste hund hon haft berättar hon, han är följsam och kan redan vara lös i skogen!
Intelligent är han också; när Brittmarie hängde sin jacka över en stol en kväll lyckades Zibi ta sig ner i fickan och länsa förrådet av torkad lever... :-)
Zibi verkar bara ha en ovana; att hoppa upp på köksbordet... Antagligen tycker han själv att det är en självklarhet att hoppa upp på bordet; det är ju så man kommer fram till fönstret och kan titta ut...

När vi fick höra att Mela har en ögonåkomma som kommer att innebära en del veterinärbesök och mycket ögondroppar trodde vi att hennes familj kanske skulle backa ur... Så fel vi hade!!! Annelie och Lars blev bara mer övertygade om att Mela skulle flytta till dem! Underbart!
I sitt nya hem följer hon matte och husse hack i häl, överallt. J När de är ute på promenad går hon glatt och nosar runt - men när de är på väg hem får Mela bråttom, vill inte nosa mer utan bara komma hem!

Trufla är Eivors första egna hund... Veckan innan ankomsten var mycket pirrig berättar Eivor; allt skulle införskaffas och liggplats ordnas; ingen kunde vara mer mentalt förberedd än hon var! När vi träffades i Rimbo fann de varandra direkt och när vi åkte därifrån gick Trufla vid Eivors sida utan att ens titta åt oss! Efter ett par timmar satte sig Trufla vid dörren och ylade efter sina hundkompisar - sedan la hon sig ner för att sova... Tillsammans går de promenader varje dag och träffar ibland andra hundar. Katterna och Trufla accepterar varandra under Eivors överinseende...

I Gdansk när vi mötte Tomasz och hundarna ville Elza bara gå till honom och inte promenera alls med oss... Hellre vara stilla och bli gosad med...
Elza är fortfarande lite skeptisk; trappor och hala golv är inte populärt, men Stefan och Veronica är tålmodiga och beredda att ge henne den tid hon behöver. Utomhus är hon pigg och nyfiken - utforskar glatt sin nya omgivning!

Draka blev hämtad av nya matte Catherine och de tre barnen i huset - kärlek direkt! Efter några timmar i nya hemmet kom husse hem och Draka tyckte inte att han hörde dit, utan försökte övertyga honom om att han skulle ge sig därifrån... Hmmm, inte kul... Men Draka har en klok familj som fick många goda råd per telefon hur man skulle handskas med henne, och efter några dagar var Draka övertygad; Jag har en husse också!

Murka har flyttat till Ingela och Jörgen, där det också finns en hundkompis, Sussie.
Ett bra bevis på att en hund vet var den har sin flock är ju att den hittar hem; ibland väljer nyanlända hundar att dra till skogs om de blir skrämda... Men inte Murka! Hon spang iväg lite för långt från husse och matte några dagar efter det att hon kom till sin nya familj - brrr så hemskt - MEN! Murka sprang hem!!! Ingen tvekan om att hon vet var hon hör hemma

Rosel tvekade inte länge när hon blev tillfrågad om lilla Flora... Snabbt blev de två förälskade och Flora, som nu heter Saga, kunde inte ha fått det bättre!
Sedan Flora kom från Grekland har hon haft en hälta på vänster framben som tidigare röntgats och befunnits vara en gammal skada, kanske har hon blivit påkörd... Nu har Rosel låtit röntga henne igen eftersom Flora verkade ha ont och det visade sig att hon fått artros - stackars Flora... Trots det är hon pigg och leker med Cazper som är daghund hos Rosel!

BILDER FRÅN HÄMTNINGEN AV DET FÖRSTA GÄNGET POLENHUNDAR!


FLORA kom från
Thessaloniki våren 2006,
fick nytt hem februari 2008


Lilla MISIA, numera MIMI
kom från EMIR i juni 2007


ZELEK kom också från
EMIR i juni 2007

ZELEK

26/7-07

MALINKA

19/7-07

AZA

8/7-07